I morgon är det sommar – och dags för nästa kapitel i min bok 🌸 Det kapitlet heter just “Sommar”, och det handlar om att få möta naturen genom estetiska processer. Jag skriver om konst som kommunikation med världen. Om konst som förundran, om konst som seende, om konst som ett motstånd där vi möter oss själva i världen.
Mitt pedagogiska ärende här i världen är hållbar utveckling. Naturvetenskapen behövs för detta – men det gör även konsten och det estetiska utforskandet. Naturvetenskap och konst, dessa båda som vår kultur ofta separerar, är egentligen bara två olika uttrycksformer för samma sökande. Där naturvetenskapen söker svar genom mätande, använder konsten i stället sinnligheten och känslorna som verktyg. “Världen tar gestalt genom våra kroppar och vi svarar med förundran: Vad är det här som vi möter? Världen öppnar sig, vi upptäcker sådant som vi aldrig tidigare lagt märke till, sådant vi inte ens visste att vi ville veta. De sinnliga erfarenheterna ger oss en intuitiv förståelse av världen som kommer före den kognitiva kunskapen. De ger oss en rikare bild av världen som en mångfaldig helhet” (s.122-123).
Kapitlet om sommaren och konsten, och alla andra kapitel i min bok, bygger på de pedagogiska processer som pågår året om i barngrupperna på vår förskola. Men de grundar sig också i mycket forskning och möten med andra pedagogiska praktiker. Sommarkapitlet hämtar näring från bland andra Gert Biesta, Jonna Bornemark, Susanne Kjällander, Cecilia Caiman, Margaretha Haggstrom, Ebba Theorell, Tarja Karlsson Häikiö, Lovisa Gustafsson, gittel strassman och många fler. Och så Pedagogiska Kullerbyttan /Linda Linder – som inte citeras i sommarkapitlet men som ändå är närvarande i allra högsta grad. Lindas arbete med Tredje Rummet i Floda betyder så mycket för mig i min egen utforskande process av vad förskola och undervisning kan vara. En extra sommarkram till dig Linda, tack för våra ovärderliga samtal! 💚