Nu är allt uppe i luften. Vi vrider och vänder på fysiken, både med våra kroppar och i våra huvuden. Begreppen studsar mellan oss och det vi möter i världen: Vatten, is, snö, ånga, flytande, fast, frysa, smälta, temperatur, plusgrader, minusgrader, nollpunkten, kokpunkten (och absoluta nollpunkten!!!), årstider, månader…  Vi samlar, formar, skapar, kånkar runt på, tar oss fram, leker, för att försöka förstå hur allt hänger ihop. 

Hur funkar snö som konstruktionsmaterial? Vad är is gjort av? Hur förändras vattnets form när temperaturen ändras? Hur rör sig vattenmolekyler? Kan det vara vinter fast det inte är snö på marken?

Jag funderar mycket över representationerna. Hur kan vi konkretisera årstider, temperatur och vattnets faser begripligt men utan att förenkla så mycket att vi skapar felförståelser? Bilderna i bildstödet förvirrar, men skapar samtidigt bra diskussioner. Årstiden vinter illustreras med snö. Men hos oss är det inte alltid snö på vintern. Så vad innebär “vinter” egentligen? Hur kan vi observera den årstiden på andra sätt?

Häromdagen fick jag syn på en ny representations-kluring; en krock mellan årshjulet och termometerskalan. Jag brukar lägga årstiderna i en cirkel med vintern högst upp så att det stämmer med klockhjulet: vintermånaderna december (12) januari (1), februari (2)  ligger på samma plats som klockans timmar 12, 1, 2… Sommarmånaderna hamnar längst ner, runt 6: an. Men om jag sedan lägger temperaturskalan bredvid blir det bakvänt – för de kallaste graderna, vintertemperaturerna, är ju längst ner på termometern och de varmaste högst upp. Det hänger inte ihop visuellt. Jag måste visa på ett annat sätt… Hur gör ni för att konkretisera?