Förskolans Rikskonferens med Lärarfortbildning i Malmö – vilken fin och viktig dag! Gunilla Dahlberg, Åsa Lernberg, Louise Messer, Gustaf Gredebäck och Mia Heikkilä gav så många viktiga perspektiv på förundran, lek, hopp och framtidstro. Det är en ynnest att få ta del av alla dessa tankar, erfarenheter, kunskaper… Tack alla ni för nytt hopp om vad förskola kan vara! 

Jag föreläste om vad det innebär att få lägga sitt hjärta i jorden; om hur förundran, relationer, kunskaper, tid och tillit till processerna hänger ihop med hållbar utveckling. Som vanligt med stöd i både förskolepraktik och forskning – referenslistan finns här ⬇️

• Andersen, Camilla Eline, Aronsson, Lena & Lenz Taguchi, Hillevi (red )(2023): Höj hörstyrkan! Lyssnande pedagogik idag och i framtiden. Gleerups.
• Beery, Thomas, Chawla, Louise & Levin, Peter (2020). Being and Becoming in Nature: Defining and Measuring Connection to Nature in Young Children. International Journal of Early Childhood Environmental Education 7(3), s. 3–22.
• Beery, Thomas & Jørgensen, Kari Anne (2016). Children in nature: sensory engagement and the experience of biodiversity. Environmental Education Research, s. 1–13.
  DOI: https://doi.org/10.1080/13504622.2016.1250149
• Beery, Thomas & Lekies Kristi (2021). Nature’s Services and Contributions: The Relational Value of Childhood Nature Experience and the Importance of Reciprocity. Frontiers in Ecology and Evolution, 9:636944, s. 1–8.
  DOI: https://doi.org/10.3389/fevo.2021.636944 
• Biesta, Gert (2006). Bortom lärandet: Demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Studentlitteratur.
• Biesta, Gert (2024). Taking the Angle of the Teacher.  Scottish Educational Review 55(1-2), s. 175-181. 
  DOI: https://doi.org/10.1163/27730840-bja10014
• Bornemark, Jonna (2018). Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Volante.
• Bornemark, Jonna (2020). Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet. Volante
• Bornemark, Jonna (2023). Känslans roll i kvalitetsarbete: Lektioner från Lerum och en gammal dualist. I E Wallin (red) Förskolans systematiska kvalitetsarbete. Utmaningar och möjligheter, s.188–203. Lärarförlaget.
• Caiman, Cecilia, Björklund, Inger & Möller, Yvonne (2022). Ekologins nyanser: undervisning och lärande för hållbar utveckling i förskolan. Liber.
• Clark, Alison (2022). Slow Knowledge and the Unhurried Child. Routledge.
• Giusti, Matteo (2018): Home for future Earth lovers. Foundations of nature-connecting habitats for children. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. 
• Giusti Matteo (2019): Human-nature relationships in context. Experiential, psychological, and contextual dimensions that shape children’s desire to protect nature. PLoS ONE 14(12), s.1-24.
  DOI: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0225951
• Gärdenfors, Peter (2010): Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Natur & Kultur.
• Hedefalk, Maria, Caiman, Cecilia, & Ottander, Christina. (2022). Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – ”så att det bli snällt där i världen”. Forskning om undervisning och lärande, 10(2), 88–108.
• Häggström, Margaretha (2020): Estetiska erfarenheter i naturmöten: En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.
• Orr, David (1990): Environmental Education and Ecological Literacy. 
  https://blogs.ubc.ca/lled3662017/files/2017/08/Orr_Environmental-Literacy-Ecoliteracy.pdf (hämtad 2024-01-26).
  Också publicerad i The Education Digest, 55(9), s. 49-53.
• Pramling, Niklas (2019). Lekresponsiv undervisning. Föreläsning på Förskolesummit 2019. https://urplay.se/program/212973-ur-samtiden-forskolesummit-2019-lekresponsiv-undervisning
• Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2019). Lekresponsiv undervisning – ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan. Forskning om undervisning och lärande 2019:1 vol. 7